De första bosättningarna kom till i slutet av 1400 talet. Av någon anledning flyttades man bebyggelsen senare något syd om i dag Hammaren och uppodlingen skedde norr och söder om byn. Fortfarande kan man se terrasseringarna i byn.
Torp
Sundvis,
Ljusbergs,
Gunnar-Pers,
Gammels-Sve,
Skarsbergs,
Harströms,
Karl-Kristians och
Nygården.
Föreningslivet
Föreningslivet i Kvarnsjö har varit stort genom åren. Om man
tittar i Föreningsarkivet i Östersund så kan ett tjugotal föreningar räknas upp.
Du hittar dem presenterad i boken.......
Kvarnsjö och sporten
Lilla Kvarnsjö kan skryta med att stått som värd för två
svenska mästerskap i skidskytte 1986 och 1989. Att byn fått dess arrangemang kan
vi tacka Kjell Olfsson för. Han har brinner för skidskytte och en eldsjäl när
det har varit frågan om att dra igång saker som
skidskytte med pistol och nu det traditionella Gökloppet är bara några arrangemang.
Fisket i Kvarnsjö
Per Olsson " Skräddarn" var bland de första som skaffade sig
en sportfiskeutrustning. En gång när han fiskade i Stortjärn hittade han en död
öring som var lika lång som han själv. Läs mer om Skräddarn i boken.
Bygdegårdens historia
Bygdegården i Kvarnsjö uppfördes efter andra världskrigets
slut 1946. De största eldsjälarna till att bygga en samlingslokal för byn var
paret Mannerberth. En förening bildades och fick namnet Kvarnsjö Byggnads- och
badhus förening som fortfarande idag är aktiv.
Nöjeslivet
Under 50-talet spelade man revy på bygdegården, dansade på
Kalls loge, fiske och givetvis utsvävningar i naturen.
Affärslivet
Före andra världskriget hade Kvarnsjö 200 hundra personer i
byn. 1918 kom Järnvägen genom byn och inte förrän 1937 fanns det bilväg till
Kvarnsjö. Byn blev elektrifierad 1943. Den första kända lanthandlaren hette
Bäckman och drev handel mellan 1857-1937. Sista lanthandlare var Mannerbert,
1966 stängdes affären för gott.
Kvarnsjö skola
Skolan byggdes 1897 och lades ned 1960 Den siste läraren var
Jan-Erik Eriksson från Storsjö kapell. Idag är skolan en samlingslokal för byn
Spanska sjukan
Spanska sjukan härjade i byn 1918 och 20 procent insjuknade
av farsoten som drabbade hela världen. närmare 40 miljoner människor dog runt om
i världen. Vilket anses vara mycket då jordens befolkning var 1,8 miljarder.
Kommunikation
Radion kom till byn på 1930-talet, Telefonen 1938 och TV på
50 talet. Järnvägen godkänd för gods och persontransporter invigdes 1922.
Inlandsbanan som den nu heter nyttjas fortfarande under sommartiden och
helgerna.
Fäbodlivet
Att fäbodbruket är en gammal tradition väl dokumenterat.
Kvarnsjö har enligt dokument från 1787 en rik och levande fäbodliv. En fäbotös
kunde inte ligga och dra sig om morgonen. Arbetsdagen började redan klockan fyra
på morgonen och varade till kvällen. Ysta ost, baka bröd, mjölka och valla
djuren var den dagliga sysslan.
Gårdar i Kvarnsjö
I boken berättas det om ett flertal gårdar som än idag
bebos och brukas.
Erik Ors,
Norinska villan,
Sve Kvarnsjö,
Västgården/Millastugu,
Östgården.
Från bondgård till camping
1981 slogs de första el stolparna ner i
backen för den blivande campingen. Terrassering anlades, i den nybyggda
verkstadslokalen inreddes det rum, kök med vatten. Under kommande år byggdes det
alltid något nytt som bastu, dusch och toaletter.
Utgivare: Kvarnsjö byamän i samarbete med
Studieförbundet Vuxenskolan Jämtland 2007
Foton: Hans Kemmer, Nils Bäckman och okända fotografer
Text: Medlemmar av cirkeln Kvarnsjös historia
Bokgestaltning: Barbro, Jutta och Hans i samarbete med tryckeriet
Sättning och tryck: Daus tryckeri i Östersund